Ett bistert vinterlands vita dräkt
Fångad i solens inträdes tid
Kristallik is döljer älv och sjö
I skuggklädda dalars djupa skål
En gyllene skiva över berg sig höjer
I glittrande ljus den stiger upp
När ett ljusnande dis över snön sig sänker
Där gryningsfärger över himlen fly
En väv av rosenguld när dagen gry

När vintermolnen skingras
Och månen sakta bleknar
Då solen över skogen skymtas
I gryningstiden sttjärnan vaka
När älvadansen avtar
Och dimman sakta lättnar
När morgonen är nära kommen
I gryningstiden skuggor leka

Snödräkt kläder trädens skelett
Där de sträcka sig högt emot skyn
Bland rinnande vatten och mossklädd sten
Vinde viskar bland åsklädda hedar
Ett stilla lugn råder i höga fjälls land

(repeat chorus)

Mörker! Frusna grenar
döljer sig under snön
Dimmor! Suddigt vita,
sjö och himmel sammanbinder
Månsken! Sakta bleknar
Ej mycket som nu återstår
Ljuset! Ökar stadigt
Gryningstiden kommen är

(repeat chorus)